| [2010-06-01] Nya resultat av CVPs samarbete med MEB
MEB-doktoranden Thomas Frisell har tillsammans med sina
handledare Paul Lichtenstein och Niklas Långström (tillika CVPs centrumchef), undersökt graden av familjär aggregation (ansamling) av våldsbrott hos 12,5 miljoner människor som levt i Sverige någon period under 1973-2004. Artikeln publicerades nyligen i vetenskapstidskriften Psychological Medicine [länk till PubMed abstract].
I studien länkade man samman populationsbaserade register för att kunna svara på frågan om det är miljö eller arv som gör att våldskriminalitet finns ansamlad i vissa familjer och släkter. Resultaten visade att en person har flera gånger större risk att begå ett våldsbrott om någon i den närmaste familj också gjort det. Den familjära effekten var klart större än den man fann för sociologiska riskmarkörer som relativ fattigdom och utländsk härkomst. Genom att bl.a. undersöka om mönstret skilde sig åt för halv-syskon kunde man sluta sig till att både genetiska och miljömässiga faktorer påverkade risken för att begå våldsbrott. Den familjära risk-effekten var härutöver störst för kvinnor (även om våldsbrott var betydligt vanligare hos män), individer med en högre socio-ekonomisk position och för tidig våldsbrottsdebut.
Ingen tidigare studie har med liknande data kunnat undersöka sambandet mellan våldsbrottskriminalitet och familjär risk så ingående och den är ett viktigt bidrag till forskningen om orsaksfaktorer till våldskriminellt beteende.
Kontakta doktoranden Thomas Frisell på Thomas.Frisell@ki.se om du vill ha en egen pdf-version av Frisell och kollegors originalartikel i Psychological Medicine och en aktuell kommentar i samma tidskrift som kontextualiserar studien.
|
