| 2003-10-10 Debatten om psykiatrin
fortsätter
Regeringen utsåg i veckan Anders Milton som särskild
samordnare för psykiatrifrågor. Det senaste halvårets
uppmärksammade vansinnesdåd med psykiskt sjuka personer
som begått oprovocerade brott mot oskyldiga, och senast nu
mordet på utrikesminister Anna Lindh, har satt igång
en intensiv debatt om psykiatrins ansvar för samhällsskyddsfrågor.
Forskare vid CVP är kluvna till den pågående
debatten. Å ena sidan finns det nu ett stort intresse för
dessa frågor, som egentligen skulle behövt genomlysning
för länge sedan, säger Martin Grann,
forskningsledare vid CVP. Å andra sidan är det tråkigt
att sådana här extrema händelser skall behövas
för att debatten skall komma till stånd. Dessutom finns
det inslag i tonlägena från vissa håll som är
direkt unkna, debattörer från psykiatrins källare
som vill tillbaka till storsjukhusen, långtidsinlåsningarna
och övergenerösa möjligheter till tvångsmedicinering,
enligt Grann. Detta är förment enkla lösningar, som
dock saknar verklighetsförankring. Man önskade att det
enkelt kunde avfärdas som massmedia-pajaserier, säger
Martin Grann.
Men tyvärr finns en stor risk att en stereotyp och stigmatiserande
bild av de psykiskt sjuka som farliga sprids bland allmänheten.
Och att dessa psykiskt sjuka som tidigare var inspärrade nu
genom en misslyckad reform under 1990-talet skulle finnas ute i
samhället och utgöra ett hot för oss alla.
Det finns emellertid inget säkert stöd för att det
grova våldet ibland dessa grupper skulle ha ökat eller
att grovt våld skulle vara vanligt bland dessa grupper som
en följd av psykiatrireformen. I pågående epidemiologiska
studier vid CVP har Grann och Seena Fazel, rättspsykiater
och gästforskare vid CVP, visat att endast omkring 6% av alla
våldsbrott som begås i Sverige begås av personer
med psykosdiagnoser. Av dessa 6% utgör i sin tur schizofrenipatienterna
endast 2%, berättar Fazel.
Mord och dråp. Däremot blir siffrorna
betydligt högre för det allra grövsta våldet:
mord och dråp. Här utgör andelen gärningsmän
i Sverige med psykosdiagnos 25% (varav schizofreni 11%). Vi har
då täckning för 1625 av de totalt 2005 mord/dråp
vi undersökte, men det är osannolikt att den här
typen av sjukdomstillstånd skulle missas av undersökningen
förklarar Seena Fazel.
Genom den logik som massmedia fungerar efter, blir det tyvärr
mord och dråp som uppmärksammas, kommenterar Martin Grann.
Men det är synd att vi inte också får igång
en debatt om våldet i stort i samhället - trots allt
är misshandelsbrotten ett mycket större folkhälsoproblem.
Jag är nöjd med den nyanserade rapportering som skedde
om vår forskning vid CVP nyligen i t.ex. DN
(30/9/03) och i SvD
(30/9/03), men rubriksättningen lämnar en del övrigt
att önska. Överhuvudtaget är det min erfarenhet att
just rubriksättandet och användadet av dramatiserande
bildmaterial borde vara två av punkterna på agendan
i den framtida diskussionen om tendentiös rapportering och
massmedias ansvar, säger Martin Grann.
I den upphetsade stämningen söker man lätt förenklade
lösningar, framhåller docent Niklas Långström,
forskningsledare vid CVP och läkare, specialist i barn- och
ungdomspsykiatri. Särskilt nu efter mordet på Anna Lindh.
- En handlar om Säpos roll, en annan kretsar kring nedbemanningen
och den förändrade psykiatrin. Men de gamla mentalsjukhusen
med alla inspärrade människor är ingen lösning,
säger Långström. (ur: DN
15/9/03).
I själva verket handlar våldet i samhället om mycket
mer än psykiatrin, säger Grann och Långström.
Våld är ett komplext socialt, psykologiskt, biologiskt
och politiskt fenomen. För att förstå och i förlängningen
förhindra våld krävs breda, tvärvetenskapliga
ansatser. Och mycket mer forskning.
|
