| 2004-11-01 Psykossjukdom
vanligt bland mördare
Mellan var fjärde och var femte person som döms för
mord eller dråp i Sverige lider av psykossjukdom. Detta visade
en studie som publicerades i dagens nummer av American Journal of
Psychiatry av CVP-forskarna Martin Grann och Seena Fazel. De kartlade
alla 2,005 personer som dömts för mord och dråp
(fullbordat brott eller försöksbrott) 1988-2001 och studerade
resultaten från rättspsykiatriska utredningar. En samkörning
med psykiatrins slutenvårdsregister gjordes också. Resultaten
visade att psykiska störningar var mycket vanliga, ca 90% av
alla förövare fick någon form av psykiatriska diagnos.
Det var också vanligt med dubbeldiagnoser, t.ex. hade hälften
av alla förövare också ett missbruk av alkohol eller
droger, och hälften diagnosticerades med personlighetsstörning.
Psykossjukdom var vanligt (20-25%), mycket vanligare än vid
andra former av våldsbrott. Prevalensen för psykossjukdom
är också högre än vad man utgått ifrån
på basis av tidigare studier, där prevalensen oftast
angetts till 5-10%. Det finns flera förklaringar till detta,
enligt forskarna. För det första är den här
studien den största studien av psykisk sjukdom och homicid
hittills; mer än dubbel så stor som någon tidigare
studie. Denna studie har också bättre täckning i
register än tidigare studier, som enbart baserats på
rättspsykiatriska utredningar. Sist men inte minst är
denna studie gjord i Sverige. I Sverige begås relativt få
brott av denna typ (ca 100 per år), och antalet homicid per
capita är lågt. I länder med betydligt fler vapen,
mer organiserad brottslighet och drogrelaterad brottslighet begås
betydligt fler mord och dråp. Exempel på sådana
länder är USA, Bolivia, Sydafrika och de baltiska staterna.
I studier över sambandet mellan psykisk sjukdom och mord/dråp
i dessa länder kommer andelen gärningsmän med psykos
”späs ut” rejält och ge lägre prevalens-tal,
kommenterar Seena Fazel och Martin Grann.
REFERENS: Fazel S & Grann M. (2004) Psychiatric morbidity among
homicide offenders: a Swedish population study. American Journal
of Psychiatry, 161, 2129-2131.
|
